En solig dag och jag har kraft

Idag har jag varit på ett möte på försäkringskassan, träffat min handläggare och jag har bestämt att jag skall återgå till att arbeta igen ingen mera sjukskrivning, jag måste bryta mitt mönster nu, jag blir sjuk av min sorg annars. Jag söker massor av jobb, för jag vill jobba igen, jag vill komma ut, träffa människor och helt enkelt bara leva lite igen.
Man säger att jag är stark, kanske är jag stark, men jag vet att det inte blir bättre om jag inte gör saker bättre själv, man måste välja hur man ska göra och jag väljer livet. Nu ska jag ta ett litet steg var dag, komma tillbaka, jag måste ju leva utan dig även om jag inte vill så vad ska jag göra, alla behöver mig, jag måste börja le igen, finna ork och kraft, jag saknar dig inte mindre för det, snarare mer, men det kommer ju att vara i hela mitt liv.
jag kan inte välja att vara sjukskriven i resten av mitt liv heller så bara att göra en rivstart nu och se vart det bär av.
Solen skiner och jag har kraft, Ståle har farit på arbetsintervju på selma lagerlöf hotel, där han var erbjuden en plats tidigare, kanske får han sig ett jobb där med en gång då. Jag har pratat med Bibbi och hon har kanske någon annan på lut men ska ändå ha mig i åtanke så det känns ju bra. Får se jag tror det löser sig, det får bli som det blir.
Saknaden efter dig älskade Kim är enorm, men jag pratar om dig och då känns det lite bättre, det är så illa att man tror man ska tassa på tå och sluta prata, jag vill ju prata om Dig, jag vill att du ska leva med oss, även om du inte längre kan närvara.
Kanske låter detta tokigt men jag känner det så, jag tror du sitter bredvid mig och känner och ser, du följer mig och alla andra, du är en ängel nu, min underbara ängel som vakar över oss.
Jag tittar på dina kort, jag lider men jag har valt livet, jag har valt att leva och då måste jag våga ta steget och göra det, du får följa med mig i mitt hjärta och i mina tankar. Jag älskar dig nu och för alltid min underbara son.
Ja nu ska jag ta och sätta på mig träningsskor och ta en vända på bandet så jag får det gjort, ingen idé att sjuva på det mera nu, träna min feta lekamen. Jag behöver röra på mig och jag vet att det blir lättare ju mer jag gör det, till sist kommer jag kanske också tycka om det :-)
Livet blir inte som man tänkt, jag vet det nu och då är det heller ingen idé att göra sig förväntningar av det, på så vis slipper jag oroa mig eller göra mig själv ledsen i förskott och det får nog bli mina kloka ord idag. Så mycket klokhet jag uppnått sedan du försvann, så annorlunda mitt liv tvingades att bli.
Saknar och älskar Dig i evighet...
Mamma