Idag lite piggare, fortsatt så jävlas hostan nattetid och sömnen störs trots tablett att sova på, men ja det skall väl ge med sig. Startade dagen med att ta en promenad till apoteket och hämta ut medicinen så jag har det hemma när skolan börjar. Barnbarnen har också blivit sjuka nu, snuviga och hostiga, jobbigt för de små. Deras mamma likaså och hon har haft hög feber etc. Ute var det vackert väder idag och jag såg att det blivit mycket grönt de senaste dagarna och det blommar vackert intill brandkåren av blå blommor, vackert och man känner verkligen att sommar är på väg. Så skönt. Den ledighet som blir för oss i år är vecka 28 och 29 för då är det stängt på skolan annars har vi ju haft ledigt i en evighet bara det att det varit fattigt under denna period. Jag väntar på sjukkassans beslut om min sjuklön för 3 veckors sjukskrivningen jag hade, men istället kom det en lapp till att fylla i idag om vart jag jobbat och när jag jobbat etc, det tar ju aldrig slut va. Man väntar på pengar och man väntar på besked från a-kassor och inget händer, mest oroliga är vi nu när skolan ska börja och det gäller aktivitetsstödet för om vi inte är berättigade så blir det bara 223 kr/ dag minus skatt vilket ger dagsinkomst på 170 sek ca, ja inte mycket vi kan göra, vi har väntat i flerra månader nu utan att få svar. Bara att vänta vidare, men drygt är det verkligen. Kan inte fatta hur de tar hand om arbetslösa i detta avlånga land, regeringen borde ha stött till med pengar för att sätta in extra resurser som kan korta väntetiderna gällande detta, det är under all kritik att folk skall behöva vänta i 3-4 månader för att få svar om de ens skall få någonting. men Sverige är inte längre vad det har varit och vart det kommer att gå hän vet man väl inte man kan bara förvänta sig försämringar. Jag hoppas att min och makens framtid tryggas nu genom att utbilda oss, att vi därigenom kan få jobb i framtiden och då spelar det ingen roll om vi behöver röra på oss, vart vi bor numera spelar ingen roll egentligen, men klart man vill ju träffa barn och barnbarn också det var ju stora orsaken till att vi kom tillbaka från Spanien. Idag känns det lite lättare igen, igår hade jag rejäl depression efter att advokaten ringt och sagt att vi kan komma in på Fredag 14.00, för att diskutera vad som sker härnäst. Jag är så orolig att det sker något illa för oss nu, jag fattar inte vad de håller på med, maken har inga fel gjort. Jag säger bara det: STARTA INTE EGET FÖRETAG, det är ingen idé att slita man bankas ned i skiten oavsett och trillar ur systemet, finns inga trygghetspaket för den som drivit eget företag eller driver och värre kommer det att bli så GÖR DET INTE! Var kvar i tryggheten, känna att ni har försäkringskassa om ni blir sjuka och a-kassa om ni blir arbetslösa, mm. Slipp att vara rädd att någon hittar på att ni gjort fel då ni försökt få ihop allt var dag, nej att vara anställd är det enda idag, allt annat är farligt och kan sluta i katastrof som det verkar göra för oss precis just nu... Men ja man får starta om, bita ihop och tugga det sura äpplet, man får gråta och bäva och man får finna en livsgnista pånytt trots att många andra försöker släcka den om och om igen. Jag är så ofantligt trött och vet inte från dag till annan hur jag ska ta mig vidare med livet, men det måste ju gå så det går fram en dag i taget av sig självt även om man inte har gnistan och mår så bra....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar