söndag 9 november 2008

Så sitter man här med Hammerfall i luren

Ja nu sitter jag här och lyssnar på ett av mina favoritalbum: Hammerfall, Renegade, skitbra grupp, har också lyssnat på Sabbaton idag som är ett av mina absoluta favoriter. Älskar att lyssna på hårdrock, det ger en inre frid i det kaotiska inre som man alltid får brottas med. Får tankarna att skingras att lösas upp och bli mjuka och lena. Många av de jag känner orkar inte med hårdrock, jag förstår inte varför, Lyssnar de inte? De säger bara att det skrålar och jag säger, Vart?
Tänk er den här. Stressen har bokat plats i ditt inre, så du häller upp ett glas med whisky, sätter på dina favorit hårdrocksgrupper på stereon på hög volym och kryper upp i soffan, sluter ögonen och låter dem ta dig med på en resa bort från allting som har byggt upp stressen, oron och tårarna. Det är ju ren och skär terapi att lyssna på hårdrock, det är ju för attan Meditation.
Så jag tycker så synd om de som inte kan ha förmågan att njuta av det, jag har vänner som bara lyssnar på jazz och det är bland det enda som får mig att bli helt tokig, jag når en stressnivå som inte är klok och då är det min tur att fundera: hur kan man lyssna till sådant? Jag tycker inget är sammanhängande och det är verkligen något som skrålar. Tänk så olika vi är, men hårdrockare vet verkligen att spänna strängen, att leka amor och att skjuta iväg den förödande pilen, jag är helt såld, helt förälskad i Hårdrock. Lyssna på hammerfalls skiva: Renegade och säg sedan att detta inte är underbart, de når ju in till det hårdaste hjärta och mjukar upp det, gör de inte?

Inga kommentarer: