Mamma, mamma, mamma

Tänk om jag ändå kunde höra dig säga det igen, mamma, mamma, mamma, när jag inte lyssnade på dig direkt brukade du irritera mig på det här sättet genom att upprepa, Gud vad jag saknar Dig, jag fattar inte hur jag orkar dag efter dag, att datumen på almenackan ändras. Jag känner det i alla fall som att det är den 2 januari i år, du har dött, du har hängt dig säger dom, JAG VILL INTE, fattar du det, jag vill inte.
Om jag tar min myndigaste röst och ropar åt dig att komma tillbaka, kommer du då?
Nej du kan ju inte komma tillbaka igen du har gått din väg till andra sidan, vart är andra sidan???
Kim har du det bra nu? Saknar du oss inte lite granna i alla fall?
Många är oroliga för mig, finns inget att oroa sig över, jag sörjer min son, han är DÖD. Det finns inget jag kan göra mer, jag är maktlös, jag kan bara sakna.
Du kände skuld för oss alla, du bar ansvar för alla synder i världen, du var så full av empati för alla, hur hade det varit om du tänkt på dig själv. Hur kan jag leva vidare när du är död? Ja en bit av mig är död, det är gapande öppet sår som om man skurit bort dig med tvång och jag tror aldrig mer det kommer läka. Det gör så jävla ont att mista Dig, fattar du det?
Hur går man vidare med livet när man mist den man så gränslöst älskar? Hur klarar man av det faktum att du är Död?
Jag vet inte, jag bara gör det, jag skriver ut min smärta, min ångest  och allt det som finns i mitt inre, skriver rad efter rad, dag efter dag. Det har blivit min räddning, ja min sjukskrivning tar snart slut och den får göra det, jag ska jobba om jag finner ett jobb igen, jag har ju mist det jag hade mitt i det här, men ja livet har inte farit lättsamt fram så varför är jag inte förvånad, säg mig varför Kim?
Jag vill tro att du är kvar här med oss, att du är här med mig trots allt bara det att jag inte har förmågan att se dig längre det är väl så älskade kimpan, du stannar väl här och hjälper mig stå ut, är det därför jag orkar?
Du är en ängel nu en av de vackraste man skådat jag bara vet det för du var en ängel i livet, vi behövde dig så enormt mycket, men du gav dig ändå av.
Jag har läst massor om ungdomar nu, kritiska perioder i deras liv, saker som tynger och jag önskar jag tagit mig tid att läsa då du levde, men då var jag självupptagen, fullt ös att försörja mig, livet rann bort och det som betydde något försvann, POFF och du var död, du tog ditt liv.
Jag är inte längre ensam, jag har så många andra i mitt liv, men jag saknar dig hela tiden, Dig Kim.
Varför kan inte allt bara vara en ond dröm, en dröm jag kan vakna upp ur, varför fick det hända. Säg mig Gud vad var meningen med det här???
Det går inte en vaken sekund utan att du är i mina tankar, mitt hjärta knyts i kramper genom tanken på att du är borta, magen värker, jag vet inte hur jag sak stå ut, hela kroppen strejkar, jag älskade dig så gränslöst mycket och det gör så ont att leva utan dig Kim, saknar dig hela tiden och mitt liv kan aldrig bli det samma igen.
Mamma

kim lindqvist rip 2011.wmv

kim lindqvist rip 2011.wmv

Herrgud Kim jag blir faan mej galen

Ja så är det faktiskt, det känns så jävligt att jag tror jag till slut mister förståndet, jag hade dig så fruktansvärt kär mitt barn och du var ju lillen, för alltid. Varför i helvete tog du då ditt liv??

Jag sitter här, tårarna som spränger i mitt bröst, jag vill du ska vara hos mig, jag vill sitta och prata med dig, känna din kram och nu får jag aldrig mer känna den, hur ska jag överleva det här, säg mig det. Jag dyker så djupt vissa dagar att bara mörker omsluter mig fattar inte att du kunde överge oss så här. Du hängde dig lilla älskade vännen, varför?

Jag tänker så ofta på just det där, vad du valde att göra, jag undrar varenda dag om du hann ångra dig, om du kände panik, om du led. jag ber till Gud att du slapp allt det där.

Jag vet inte varför du behövde dö, jag vet inte varför du valde att göra det, men jag vet att du gjort mig och många andra mycket illa. Vi älskade Dig och du betydde så mycket i våra liv, nu står vi här och det är så förbannat tomt. Det gör så ont. Jag känner mig verkligen som om jag skall mista förståndet vissa stunder, bli galen. Det vore väl något? Jag kan inte ge upp,  för allt för många har mina tassavtryck inom sig, jag klarar inte att göra dem illa, men jag skulle vilja följa efter dig, vara där du är, trösta dig och aldrig lämna dig ensam, men jag måste stanna här. En dag ses vi igen min son och vissa dagar längtar jag väldigt mycket dit, jag önskar jag förstått hur du mådde, jag önskar jag kunnat förändra vår historia. Älskade lilla vännen jag vet inte hur jag ska bli hel igen, hur ska det gå till jag har ju inte längre Dig. Saknad som tär, varenda vaken stund, det plågar mig, skam, skuld, ångest. Ja allt känner jag inom mig, jag svek dig, förstod inte och nu är det försent.

Älskar och saknar dig tills mitt sista andetag för då ses vi igen älskade lilla Kim

HK & WizH - Skitsnack

Bangande Sången

En stormig dag och du saknas för alltid

Jag saknar dig min älskade, älskade son. Var timma finns du i mina tankar, jag saknar dig så otroligt mycket.
Fattar inget av det som hänt det är fortfarande bara ett stort frågetecken, jag vet inte vad som tog åt dig, jag vet inte vad som drev dig till att göra slut på ditt liv. Du var så älskad och ändå så räckte det inte, varför?

Jag hoppas en dag kunna finna en framtid, ett sätt att leva utan dig, jag vet att jag måste ta mig vidare, jag måste leva mitt liv utan dig min son. Jag tänker så ofta på dig där i kistan, då jag stod där och strök ditt hår, jag undrar om du kunde se mig, om du kan se min sorg, om du kan känna min saknad. Inget kan bli det samma igen, du förändrade allas framtid, vårt tänkande, våra liv.
Kanske förstod du inte att det skulle bli så, men du gjorde det med ditt val, du bestämde hur våra liv skulle bli och vi gråter, vi saknar. Vi känner oss krossade, jag förstår inte att du valde att göra så.

Du hade en framtid att se fram emot, att skaffa egen lägenhet, din flickvän, djur, småbarn, att skaffa egna små knaddar en dag och du valde bort allt det här, Varför?
Nej jag får inte svaren, du tog även dem ifrån oss, jag gråter och jag saknar Dig, älskade lilla underbara Kim.
Mamma ville du skulle ha det bra, jag ville så mycket för dig, nu finns du inte med oss här längre och jag har bara sorgen kvar. Det är så förtvivlat tomt, det gör så ont att aldrig mera få vara med dig, att få krama dig att höra dig prata eller skratta och att glädjas med dig. Du är borta och vi är lämnade i en förtvivlad Sorg.

Mamma